Voltaire-citat – kända ord och vanliga feltillskrivningar

Voltaire är ett namn som ofta syns under korta meningar om yttrandefrihet, tolerans och sunt förnuft. Men ett namn på en citatbild är inte ett bevis för att orden kommer från författaren. Särskilt ett populärt citat om rätten att uttrycka en åsikt visar varför källkritik är viktig.

Här får du veta vem Voltaire var, vad som är känt om hans idéer och hur du skiljer hans egna texter från senare formuleringar som bara beskriver hans hållning.

Det berömda yttrandefrihetscitatet skrevs inte av Voltaire

Många känner igen den svenska meningen om att man kan ogilla någons åsikt men försvara personens rätt att uttrycka den. Den brukar sättas inom citattecken med Voltaire som avsändare.

Den berömda engelska formuleringen finns i The Friends of Voltaire från 1906, skriven av Evelyn Beatrice Hall under pseudonymen S. G. Tallentyre. Hall använde orden för att förklara Voltaires inställning till censur och förföljelsen av filosofen Claude-Adrien Helvétius.

Hall förtydligade senare att formuleringen var hennes egen beskrivning, inte en mening hon hade hittat i en av Voltaires skrifter. Att den har återgetts miljontals gånger ändrar inte ursprunget.

Om du vill använda meningen är det därför mer korrekt att beskriva den som Halls sammanfattning av en princip hon förknippade med Voltaire, i stället för att skriva ett okontrollerat direktcitat av Voltaire.

Vem var Voltaire?

Voltaire var författarnamnet för François-Marie Arouet (1694–1778), en fransk författare och debattör som brukar räknas till upplysningstidens viktigare gestalter.

Han skrev i flera genrer: filosofiska berättelser, essäer, historiska framställningar, brev och skådespel. Genom sina texter ifrågasatte han bland annat religiös intolerans, rättsövergrepp och maktmissbruk.

Det är värt att skilja mellan Voltaires historiska handlingar och skrifter och vår tids önskan att formulera hans tankar som korta budskap. En författare kan ha försvarat en princip utan att ha skrivit just den mening som senare blivit populär.

Candide och frågan om enkla svar

I den satiriska berättelsen Candide från 1759 driver Voltaire med förklaringar som får lidande och orättvisor att framstå som självklara delar av en perfekt ordning.

Boken handlar bland annat om hur huvudpersonen ställs inför sådant som inte passar med förenklade teorier om att allt alltid är till det bästa. Voltaires verk blir här en uppmaning att undersöka verkligheten och inte nöja sig med bekväma bortförklaringar.

En välkänd idé i slutet av berättelsen handlar om att ta ansvar för det arbete som faktiskt står framför oss. Vill du citera en exakt formulering ska du kontrollera vilken svensk översättning den kommer från, eftersom ordval kan variera.

Det är ofta mer givande att läsa ett avsnitt ur verket än att använda en ensam mening som kan ha förlorat sin ironi när den togs ur sammanhanget.

Traktat om toleransen

Voltaires Traité sur la tolérance (vanligen kallad Traktat om toleransen) kom 1763. Den är förknippad med hans engagemang kring rättsfallet Jean Calas, där frågor om religiösa fördomar och rättssäkerhet stod i centrum.

Textens historiska sammanhang gör att den ofta tas upp i diskussioner om tolerans. Men även här är det viktigt att inte förvandla en komplex politisk och filosofisk insats till ett påstått universalcitat.

Om du skriver om Voltaire och tolerans kan du nämna verket och den historiska situationen. Det ger läsaren en faktisk källa att undersöka i stället för en dekorativ mening utan ursprung.

Varför blir kända citat fel?

Det finns flera vanliga förklaringar. En författare kan ha uttryckt en idé så ofta att senare skribenter skapar en kärnfull sammanfattning. En översättning kan också göra uttrycket kortare eller förändra innebörden. Ibland råkar en anteckning om någon annans idé felaktigt förvandlas till ett citat av den personen.

Sociala medier gör dessa fel lätta att sprida. En bild med ett berömt ansikte kan se trovärdig ut även när ingen bok, sida eller tidskrift anges.

För Voltaires del är Halls mening ett ovanligt väldokumenterat exempel. Den som skriver korrekt om citatet behöver alltså inte gissa: författaren till formuleringen går att identifiera.

Så kontrollerar du ett Voltaire-citat

Börja med att efterfråga verk, originalspråk och publiceringsår. Om citatet bara finns på svenska kan det vara en sentida översättning. Sök därför även efter en fransk version och se om den återfinns i en kritisk utgåva.

Kontrollera att orden faktiskt står i verket och vem som yttrar dem. Ett påstående i en roman är inte nödvändigtvis författarens egen ståndpunkt. Även förord och senare kommentarer kan misstas för originaltext.

Var också uppmärksam på fraser som påstås vara tagna ur ett privat brev. Be då om brevets datum och utgåva; annars bör tillskrivningen lämnas öppen.

Det bättre alternativet är ibland att skriva med egna ord: ”Voltaire kritiserade religiös intolerans” och ange Traktat om toleransen som historiskt sammanhang.

Kan man använda ett osäkert citat?

Du kan förklara att en mening ofta tillskrivs Voltaire och berätta varför det är fel eller osäkert. Däremot bör du inte presentera den som ett kontrollerat ordagrant citat med Voltaires namn under.

Särskilt i undervisning, journalistik och uppsatser är tydlig attribution värdefull. Det gör att läsaren kan skilja mellan ett originalverk, en översättning och en modern återgivning.

Det gäller också när du skriver om andra berömda personer. Se vår guide om Sokrates och källorna bakom hans citat och vår språkguide för mer om tydliga formuleringar.

Källunderlag

För det felaktiga yttrandefrihetscitatet: Evelyn Beatrice Hall, The Friends of Voltaire (1906); citathistorisk genomgång av Quote Investigator, som dokumenterar Halls senare rättelse. För den historiska kontexten: Voltaire, Candide (1759) och ** Traité sur la tolérance (1763)**.

Slutsatsen: Voltaire är intressant för det han faktiskt skrev och gjorde. Hans namn blir inte mer rättvisande av att fästa det under ett bra citat från någon annan.