Faktaguide
Ska eller skall – vad säger språket nu?
Utforska skillnaden mellan ska och skall, deras historia och aktuella språknormer. Lär dig varför ska är den korrekta formen att använda idag.

I det svenska språket har vi länge diskuterat skillnaden mellan ska och skall. Många svenskar har sannolikt ställts inför dilemmat när de ska skriva eller tala och undrat vilken form som är korrekt. Språket förändras ständigt, och vad som en gång har varit normen kan snabbt bli föråldrat. Denna artikel kommer att utforska användningen av dessa två ord, deras historiska kontext och vad som gäller enligt nutida språkregler.
Heter det ska eller skall?
Det heter alltid ska, och det heter aldrig skall. För några årtionden sedan var det vanligt att använda skall, men nu säger Språkrådet att du alltid ska använda ska. Om du använder skall känns texten ofta byråkratisk, så håll dig till ska och undvik förvirring.
Värt att nämna är att du aldrig ska blanda ska och skall, utan vara konsekvent. Men som sagt; använd alltid ska för då gör du rätt. Detta är en debatt som har pågått länge, och språkanvändningen fortsätter att utvecklas.
Tidigare var det skall som gällde
Begreppen ska och skall har använts i århundraden. För några årtionden sedan betraktades skall som den korrekta och mer formella formen, medan ska ansågs vara mer vardaglig och informell. Nedan berättar vi hur användningen av ska och skall har förändrats över tid.
Det har skett en gradvis förändring i språket:
- På 1960-talet skulle du alltid använda skall.
- På 1970-talet var det fortfarande skall som gällde.
- Även på 1980-talet rekommenderades skall.
- På 1990-talet började man använda skall och ska ungefär lika ofta.
- Under 2000-talet blev ska mer vanligt än skall.
- Under 2010-talet var rekommendationen att alltid använda ska.
- På 2020-talet ska du alltid använda ska.
Varför ändrades ska till skall?
Enligt språketexperter på Regeringskansliet bör våra texter vara så osynliga som möjligt. Detta syftar till att budskapet ska nå fram utan att läsaren behöver lägga energi på att fundera över stavning och grammatik. Även Svenska Akademiens ordlista (SAOL) har påpekat att det inte finns några betydande skillnader mellan ska och skall, och därför är det bäst att hålla sig till en enda form, det vill säga ska.
Skall finns kvar i gamla dokument
Om du arbetar med gamla dokument som rör upphandlingar eller juridiska frågor, kan det vara vanligt att stöta på både skall och ska. Detta beror på en lång tids användning av skall i stället för idag då ska används enligt myndigheternas skrivregler. Det är viktigt att vara medveten om denna förändring för att kunna hantera juridiska texter korrekt.
Men fungerar inte skall i lagtext?
Nej, enligt aktuella språkregler är det inte acceptabelt att använda skall i lagtext. När det kommer till lagspråk brukar det alltid stanna sist när det gäller språkförändringar, men kortformen ska har nu använts i lagtexter under de senaste 15 åren. På så sätt är det viktigt att hålla sig till nuvarande praxis och undvika felaktig användning av ordet.
Vill du skriva skall trots att det är fel?
Om du fortfarande vill använda skall trots dess föråldrade status, se till att du åtminstone är konsekvent i din skrivning. Det vill säga, använd bara skall genomgående. Men att gång på gång använda ett felaktigt begrepp, även om det är en medveten form, är något vi inte rekommenderar. Att följa de nuvarande språknormerna förbättrar tydligheten i kommunikationen och säkerställer att budskapet når fram utan missförstånd.
Avslutande tankar
Språk är en levande och ständig förändring, och att förstå skillnaden mellan ska och skall är en viktig del av att skriva och kommunicera korrekt. Medan skall en gång var normen har ska nu blivit den allmänt accepterade termen. Det är inte bara en fråga om stil, utan också en fråga om tydlighet och förståelse i vårt dagliga liv. Att hålla sig ajour med språket och dess förändringar kommer endast att förbättra vår kommunikation.
Läs vidare
Fördjupa dig i Henrik Nygren
Fördjupa dig i fler sakliga artiklar, förklaringar och guider inom våra ämnesområden.